Sällbaden - en plats nära paradiset

 

Sällbaden byggdes 1939.

På 30-talet tog Far initiativ till byggande av ett badhus i Röjeråsen och för att testa sina idéer beslöt han att först bygga en mindre bastu nere vid Siljan. Byggnaden tillverkades efter hans anvisningar som ett elementhus av Mases Snickerifabrik i Röjeråsen, varifrån delarna fraktades ner till Sällbaden och sattes upp på en grund som gjutits direkt på stenarna, allt så enkelt och billigt som möjligt. Innanför den utanpåliggande träpanelen består väggarna bara av dubbla masonskivor med mellanliggande luftspalt. Tanken var att luftspalten skulle tjäna som isolering vilket inte visade sig särskilt effektivt, men ändå tillräcklig för den årstid när Sällbaden är som bäst.

På den tiden var strandmark inte särskilt värdefull och bygglovsansökan tyckte Far säkert var helt onödig. Han såg fördelen med den redan befintliga vägen ned till vattnet och frågade Bergslaget om han kunde få köpa en liten markbit för sitt bastubygge. Bergslaget hade vid den tiden som princip att aldrig sälja fast egendom, men Far fick istället arrendera marken för sitt experimentbygge. Ända in på 60-talet gällde arrendet också bara mark för en mindre bastubyggnad, arrendekostnaden var som jag minns det 30 kronor per år.

Den nya byggnaden såg till det yttre ut lika som idag. Den hade emellertid inget kök och i stora rummet fanns heller ingen öppen spis. Det rum som senare blev kök var avsett som bastu där golvet bestod av en cementplatta som gjutits direkt på marken, dvs golvet låg några decimeter under golvytan i övriga huset. Ingen av oss syskon har minne av att det fanns en bastuugn i rummet och därmed kan ingen heller komma ihåg att den någonsin använts som bastu Mitt enda minne av rummet var istället som en källare där Mor förvarade syltburkar och sånt. Inne i stora rummet fanns en vanlig vedspis där den öppna spisen numera är. Sällbaden byggdes om invändigt 1948 (?) då den gamla bastun gjordes om till kök och den gamla spisen i stora rummet togs bort och ersattes av den öppna spisen. Sommaren 1958 genomgick Sällbaden också en lyckosam förändring när Mor lät bygga till verandan.

På Fars tid gick infarten till Sällbadstomten rakt genom där vedboden numera står. När Nissa byggde på tomten ovanför uppstod behov av insynsskydd och gjordes då infarten om och vedboden flyttades, den stod tidigare ungefär där vi numera parkerar första bilen. Såvitt jag minns gjordes arbetet av Ulf och LandbergsSigfrid.

Platsen för Sällbaden var tidigare omlastningsplats för träkol som fram till början på 1900-talet var en stor inkomstkälla för traktens bönder. Vintertid kördes kolet i slädar till Sällbaden för mellanlagring i ett kolhus och på somrarna fraktades kolet vidare med båt över Siljan och nedför Dalälven. Med importen av billigt stenkol försvann med tiden den inhemska träkolsmarknaden och när Far arrenderade marken var kolhuset sedan länge borta. Far kände å andra sidan till platsen och i sin ungdom såg han säkert det gamla kolhuset medan det var i funktion. De enda spår som numera finns kvar är de stenar som ligger strax till vänster om vedboden och som tidigare var fundament till uppfarten mot kolhusets portar. Vid lågvatten kan man också se resterna av den gamla kajanläggningen ute på stenarna. Storleken på enbart kajanläggningen antyder att anläggningen var omfattande och att kolhuset varit stort, gissningsvis 15-20 meter långt. Spåren från kolepoken finns också under marken där allt fortfarande är svart av kol. Vid Sällbaden finner man också ofta gröna glasstenar som en gång bildats av sand som smultit av hettan i milan och som sedan följt med kolet en bit på dess resa.

Namnet Sällbaden är naturligtvis en pendang till Sällgården och platsens tidigare namn torde för Stumsnäsborna ha varit ”Kolhuset”

Varför blev det ingen bastu i Sällbaden, det var ju ändå själva syftet med bygget? Troligen förföll tanken när far övertygat byamännen i Röjeråsen att bygga ett badhus med bastu, även det byggdes 1939 och bastubadandet förlades därmed till Röjeråsen. Sällbaden förvandlades istället till vårt sommarparadis för bad, fiske och rekreation i största allmänhet.